Vad händer med grönskan på bostadsgården när ansvaret övergår till bostadsrättsföreningen? Det ska SLU-forskaren Rosa Danenberg undersöka i ett nytt Movium-partnerskapsprojekt.
När nya bostadsområden planeras läggs även grunden för grönytornas utformning. Men vad händer med dessa planer när ansvaret övergår till bostadsrättsföreningen, som därefter förvaltar utemiljön kring fastigheter? Vilka av kommunens ursprungliga ambitioner för grönska överlever från planeringsstadiet – och finns det kunskap, ekonomi och långsiktighet för att ta hand om dem i bostadsrättsföreningen?
Projektet ”Bostadsrättsföreningar som förvaltare av utemiljöer” ska undersöka föreningars syn på grönska och förvaltning. Studien genomförs av Rosa Danenberg, postdoktor vid SLU, i Rosendal i Uppsala, där hon bland annat kommer att ta reda på hur olika föreningar ser på gårdarnas utformning, användning och framtida skötsel.
Lokala anpassningar
Projektet har beviljats 600 000 kronor från Movium och det genomförs i samarbete med Ekologigruppen.
En central fråga i projektet är om det är skillnad mellan de ambitioner som ställs via grönytefaktor när en bostadsgård planeras och de möjligheter som finns att förvalta den över tid. Projektet knyter an till det Formas-finansierade forskningsprojektet Rules & Tools, där Rosa Danenberg tillsammans med forskarkollegor från SLU, Uppsala kommun, Nordregio och Nilsson Landscape bland annat undersöker hur svenska kommuner arbetar med 3-30-300-principen och grönytefaktorn.
– Svenska kommuner är innovativa när de tillämpar de regler och verktyg som finns. Det är möjligt att göra olika val och det är roligt att se att kommunerna anpassar arbetssätten efter sina lokala förutsättningar, säger Rosa Danenberg i en nyhet från Movium.
Källa: Partnerskap Movium
