I januari disputerade Cecilia Palmér vid SLU Alnarp med en avhandling om hur kunskap om invasiva växter kan kommuniceras mer effektivt till trädgårdsägare.
Avhandlingen, visar att privata trädgårdar spelar en betydande roll i spridningen av invasiva växtarter, men att de samtidigt är ett relativt outforskat område inom invasionsbiologin.
Genom en kombination av inventeringar, enkäter och intervjuer med trädgårdsägare i olika delar av Sverige framkommer flera viktiga resultat. Studien visar att trädgårdar ofta rymmer en stor biologisk mångfald och att varje trädgård har en unik artsammansättning. Antalet invasiva arter visade sig inte heller ha något tydligt samband med trädgårdens storlek.
Kunskapsbrister
Många trädgårdsägare har svårt också svårt att identifiera vanliga invasiva växter och är osäkra på hur klimatförändringar kan påverka deras spridning. Vid val av växter väger estetiska värden, härdighet och biologisk nytta tyngre än växternas geografiska ursprung.
Studien visar också att personliga erfarenheter av minskad biologisk mångfald ökar benägenheten att agera mot invasiva arter. De vanligaste bekämpningsmetoderna är traditionella, som handrensning och uppgrävning, och upplevs av många som effektiva.
Lokala anpassningar
Enligt Cecilia Palmér behöver kommunikationen om invasiva arter anpassas efter lokala förutsättningar. Avhandlingen identifierar konkreta behov och riktlinjer som kan användas av myndigheter och andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå för att nå ut bättre till trädgårdsägare.
Avhandlingen har namnet Invasive plant species in Swedish domestic gardens: developing evidencebased guidelines for communication with garden owners och hittas via publications.slu.se.
Källa: SLU
