Ett nytt pilotprojekt ska undersöka hur hjärnforskning kan användas i stadsplanering för att skapa miljöer som minskar stress och stärker välbefinnandet. Fridhemsplan i Stockholm blir projektets första testmiljö.
– Det är första gången hjärnforskning integreras i svensk stadsplanering. Vi vill ge beslutsfattare och stadsplanerare vetenskapligt stöd för att väga in hälsa i planeringsprocessen. Trots omfattande forskning om miljöers psykologiska och fysiologiska effekter har det saknats en strukturerad metod som identifierar och integrerar kunskap om hur den byggda miljön påverkar människorna som vistas där, säger Camilla Berggren-Tarrodi, projektledare inom arkitektur och samhällsbyggnad på Rise, på sin hemsida.
Projektet utgår från forskningsfältet neuroarkitektur och neurodesign, som kombinerar neurovetenskap, AI, arkitektur och design. Forskning visar att stadsmiljöer kan påverka bland annat stressnivåer, immunförsvar, kognition och psykiskt välbefinnande.
– Vi undersöker hur vi bygger städer som inte bara är funktionella, utan också främjar mental hälsa och hållbar livskvalitet. När neurovetenskap integreras i stadsplaneringen tar vi ett steg mot en helt ny standard för hur framtidens städer kan utformas, säger Camilla Berggren-Tarrodi.
Unik möjlighet
Metoden ska testas i kvarteret Väktaren vid Fridhemsplan, en intensiv trafikmiljö med många intryck och potentiella stressfaktorer. Ambitionen är att utveckla kunskap som kan användas i framtida stadsutvecklingsprojekt.
– Vi står inför en unik möjlighet att skapa städer som inte bara är funktionella, utan som aktivt stärker människors hälsa och livskvalitet. Genom att omsätta forskning till praktik – med testbäddar i stadsmiljö – tar vi ett steg mot framtidens stadsutveckling, säger Helena Ågren, affärsansvarig stadsutvecklare på Alecta Fastigheter.
Forskningsbaserat verktyg
Som stöd används NeuroDesign/NeuroArchitecture Index, NDIX, ett forskningsbaserat verktyg som analyserar hur faktorer som ljus, ljud, grönska och rumslig utformning påverkar hjärna och hälsa.
– Vi gör en platsanalys och tillämpar indexet som en prediktionsmodell där vi identifierar hur olika designval påverkar prestation, välbefinnande och mental återhämtning. På så sätt kan vi ge rekommendationer som hjälper planeringsprocesser när platserna nu ska byggas om för att främja hälsa och välbefinnande, säger Isabelle Sjövall, hjärnforskare och vetenskaplig ledare för neurodesign och kognitiv innovation på Rise.
Målet är att ge kommuner, planerare och fastighetsutvecklare bättre verktyg för att skapa stadsmiljöer som stärker både människors hälsa och samhällets utveckling.
Källa: Rise
