Sista fredagen i januari hölls ett webbinarium inom serien Mötesplats: Urbana landskap. Denna gång fokusera arrangemanget på hur befintliga strukturer, så som mark, vegetation och bebyggelse, i bostadsområden kan anpassas och utvecklas i en tid av demografiska och samhälleliga förändringar.
Arrangörerna SLU Tankesmedjan Movium och SLU Urban Futures valde att vid det senaste Mötesplats: Urbana landskap bjuda in till nya perspektiv på hållbara och robusta städer och samhällen.
Aktörer som arbetar med bostadsområden, alltifrån kommuner och bostadsbolag till arkitektkontor, möter idag skiftande förutsättningar – avfolkning, befolkningsökning och förändrade demografiska mönster – som påverkar såväl urbana som peri-urbana och rurala bostadsområden. Dessa förändringar ställer ökade krav på strategiska vägval och långsiktigt hållbara lösningar.
Alternativa angreppssätt
Traditionellt har rivning och nyproduktion varit en dominerande strategi för att möta förändringsbehov. Samtidigt skapar valet av strategi konsekvenser genom hela utvecklingskedjan – från planerings- och gestaltningsuppdrag till genomförande och förvaltning. Forskning och praktik pekar i allt högre grad på behovet av alternativa angreppssätt, där omgestaltning och ombyggnad av befintliga strukturer av mark, vegetation och bebyggelse kan bidra till både resurseffektivitet, social hållbarhet och robusta bostadsmiljöer.
– När vi bygger kan vi gärna också fundera på vad vi bygger med och hur vi bygger, så att vi enkelt kan plocka isär och återanvända, förklarade Niels de Bruin, landskapsarkitekt, Kragh Berglund, som var en av föreläsarna och som visade upp olika goda exempel från Köpenhamn.
– Ett stort problem är att man inte tar vara på jord från platsen, fortsatte Nils.
Inte bara hårda material
Under webbinariet diskuterades bland annat vilka strategiska alternativ som finns till att riva och bygga nytt i befintliga bostadsområden, hur planering och förvaltning tydligare kan ta utgångspunkt i befintliga strukturer i utvecklingsprocesser samt vilka designmetoder, arbetssätt och exempel som finns för att omgestalta och därmed vidareutveckla befintliga strukturer i bostadsområden.
– Det vi måste minimera, återbruka och vara flexibla kring handlar om är hela landskapet. Cirkulär landskapsarkitektur handlar inte bara hårda material, det omfattar även marken, växter och sociala aspekter, berättade Moa H Broman, landskapsarkitekt, Mareld, och visade återbruksexempel från Göteborg.
Källa: SLU Tankesmedjan Movium
