Fotbollsplaner med konstgräs kan vara mer hållbara än naturgräsplaner ur ett miljöperspektiv – under vissa förutsättningar. Det visar en ny studie från Linköpings universitet där forskare jämfört planernas miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalyser.
Livscykelanalyserna omfattar produktion, underhåll och avveckling över 10, 20 och 30 år.
– Det nordiska klimatet ställer krav på fotbollsplanerna och det finns inte så mycket forskning på ämnet. Men det finns ett väldigt stort intresse från kommunerna i hållbarhetsfrågan och hur man ska tänka kring konstgräs kontra naturgräs, säger Mikael Säberg, doktorand vid Linköpings universitet och försteförfattare till studien.
I Sverige finns cirka 5 400 fotbollsplaner, varav ungefär en fjärdedel har konstgräs. Konstgräs håller bättre vid hög belastning och kan användas året runt, medan naturgräs främst används sommartid. Samtidigt skiljer sig miljöpåverkan åt.
– I produktionsfasen har konstgräset störst påverkan. Men naturgräset har störst utsläppsfaktorer kopplat till underhållet. Det handlar om dressning, gödsling, du ska klippa gräset flera gånger i veckan och det ska luftas med jämna mellanrum. Så det är många processer jämfört med konstgräs, säger Mikael Säberg.
Återanvändning och återvinning krävs
Underhållet för en konstgräsplan är betydligt mer blygsamt och handlar om borstning en till två gånger i veckan, möjligen harvning en till två gånger i månaden och en årlig djuprengöring av granulatet som ligger mellan stråna.
Konstgräs är dock bara ett mer hållbart alternativ om gummigranulatet samlas in och återanvänds och den gamla mattan går till återvinning. Elektrifieras underhållet av naturgräs förändras jämförelsen. Studien kan ge kommuner vägledning, men forskarna betonar att både konst- och naturgräs behöver utvecklas för att minska utsläppen.
Artikeln i sin helhet finns att läsa här
Källa: Linköpings universitet
